torsdag 12 november 2009

Lite allvar.


Hej!

Ja, visst är vi knäppa här. Men, som jag brukar säga,
det gör ingenting. Vi genomgår ofta gapskratt här hemma.
Men vi pratar allvar också. Det händer ganska ofta.
Koblajan och jag pratar ofta om olika ämnen.
Sist var det om förtal.

Det är ett hemskt ord, tycker jag.
Vet man vad det innebär, så tycker man ännu mera
illa om det. Koblajan har sett vad förtal kan ha för
konsekvenser på den som är drabbad.

Hon pratar ganska ofta om det.
Man ska lyssna på sina barn, och jag tycker att det är
bra att hon tar upp saker ibland, som hon går
och tänker på. Förtal är ju inte till någon nytta för någon.

Men är man ute för att skada, så fungerar ju förtal ganska bra.

Vi pratade om varför man förtalar och vad man kan göra
om man hör någon prata riktigt illa om andra.

Jag brukar säga till Koblajan...

Ju konstigare en sak låter, desto mer ska man fundera
på om det är sant, det man får höra.


Om man är riktigt modig och vill visa att man inte vill
lyssna på sådant skrot, så kan man säga...

Varför berättar du det här för mig?

Min Koblaja, hon är inte rädd av sig. Hon är försiktig, men
inte rädd. Istället för att bli avskräckt av det hon har sett,
så är hon starkare än innan.

Jag brukar säga... att svåra saker i livet...
ger en människa erfarenhet.
Vad är det bästa om någon annan blir drabbad av samma
saker som man själv varit med om?

Jo...erfarenhet och förståelse.

Man kan vara ett stöd åt dem som får upp leva samma
saker som man själv. Man kan verkligen säga: Jag förstår.
Att kunna säga, just dessa orden och mena det,
är en stor tröst för den som blir drabbad av något.

Förtal är till för att skada.
Sanningen kommer fram, förr eller senare.
Under tiden får den drabbade kämpa.
Men...med mod och vetskapen om hur det egentligen ligger till
med saker och ting, går man ur saken starkare än förut.

Men alla är olika och alla är inte starka nog att klara
av det själv. Då behövs riktiga vänner.
De står där... redo att stötta och trösta.

En dag är man stark nog att säga...

"Nu får det vara nog! De får tro vad de vill.
Jag ska inte låta mig bli nertryckt mer.
"

blir man en styrka för andra...som inte har nått dit än.

Så...förtal...det är en papperskorgsgrej, som används av
de osäkra. En människa med ett varmt hjärta håller
inte på med sådant.

Alla gör vi fel. Men det finns saker som man använder sig
av för att verkligen vilja skada.

Men min lilla Koblaja, hon säger så här...

"Om jag vet att jag har gjort rätt, så får väl
de andra prata då.
"

Precis!

Det visar bara var de står, och verkliga vänner
förtalar inte. De lyssnar inte heller på sådant skrotprat.

Verkliga vänner är snälla!

*****************

Igår hade vi sol hela dagen.
Härligt. Då passade jag på att renbädda.
Sedan hjärtat börjat krångla, så är det inte så lätt att skaka
täcken och sådant. Men solen hjälper lite... att göra sinnet
lite gladare. Då kan man göra saker på lite solstyrka, för
att man blir gladare av lite mera ljus.






"Alla prinsessor är skära på dagen, men när det blir
natt och mörkt ser de alldeles svarta ut."

Flicka 7 år


Kram Stina

onsdag 11 november 2009

SMS från en 15-åring.


Hej!

Tack för alla uppmuntrande ord!
Tack för att ni talade om att bloggen inte fungerade.
Ja, för en del gick det bra, men långt ifrån för alla.

Nu stannar jag här. Fy, vad det har strulat.
Jag ville bara trycka på "radera" igår. Men min 17-årige son,
som så villigt hjälper sin mor, han satt tålmodigt och hjälpte
mig att ordna till allt igen. Han är så snäll den där grabben.
Han såg att jag höll på att ge upp bloggen helt.

***********

Koblaja är ju sjuk, som sagt. Hon har nästan 40 graders feber.
Men hon kan "hyssa" ändå, ska ni veta.

När hon mår så här, som hon gör nu, så måste man hålla
sig hemma. För om hon får ett astmaanfall...blir det inte roligt,
kan jag säga. Men ni ska inte tro att hon kan hålla sig från lite
mammatrakasserier ändå.

Hon gick och lade sig lite tidigare igår. Hampus satt ju och
hjälpte sin mor, på andra sidan väggen. Jaa, vi var faktiskt
väldigt tysta. Men inte enligt en viss Koblaja då.

Så kom det första sms:et...

"Tyst med ditt Lilla Kullan..."

Jag skrattade lite och fortsatte, lite tystare,
att prata med Hampus...medan jag skickade en
liten ledsen gubbe till henne via mobilen.

Då kommer det andra sms:et...

"Så går det när man inte kan vara tyst och inte visar
hänsyn till den miserabla sjuklingen som desperat
använder alla sina färdigheter till att falla i sömn."


Haha...Hon alltså!
Så kommer gubben in i rummet. Så säger jag åt honom
att han måste ha haft sin mobil avstängd.

Då kommer ett tredje sms...

"Stäng av ljudet på dig också när du ändå håller på!"

Vill ni låna Koblajan? Va?

Så var jag tvungen att höja rösten en aning.
Bara lite alltså. Gubben hör dåligt p.g.a en hörselskada.
Då kommer den dråpligaste kommentaren från en Koblaja
som skickar sms till mor sin...

"Gör så här...

1. Sy fast en dragkedja på munnen.

2. Sätt fast ett hänglås och lås därefter.

3. Ge mig nyckeln!"



Hon är inte på riktigt den där Koblajan.
Så...helt plötsligt står hon i köket. Va? Inte skulle hon
sova inte. Nä, sedan satt hon uppe ett bra tag till.

Tant Koblaja!...säger jag bara.

*********

Små sparade blommor från en fin bukett som börjat vissna.




Ha en bra dag!


"Min pappa är nästan som alla andra, bortsett från
att han saknar en hörntand."

Flicka 5 år



Kram Stina


tisdag 10 november 2009

Nu ni...


Hej!

Ja, visst är jag yr i bollen?

Men nu orkar jag inte tjafsa längre.
Det bara krånglar hela tiden med den nya bloggen.
Så får jag flera mail från blogger också om att det inte
riktigt funkar, med inloggning och sådant.
Man får ju nervproblem alltså.
Ja, eller så blir man galen snart...
eller så är man redan det. Så...jag ger upp.
Jag flyttar hit igen.
Jag får förbli Hemma på Landet-Stina.

Stina

Ett gammalt bord.


Hej alla rara!

Min Koblaja är väldigt dålig.
Jag har varit uppe med henne ett tag inatt.
Astma och väldigt hög feber har hon. Vi får väl se hur
det blir under dagen här. Just nu ligger hon och sover.
Det lär hon väl göra ett tag.

Det är flera som har frågat på sistone om vad jag har på
väggen, ovanför soffan, i vardagsrummet.


Det är ett gammalt bord, från en gård här
i närheten. Jag tog bort benen på det, och så satte vi
upp bordsskivan på väggen.


Av benen gjorde jag en stege.
På stegen satte jag fast små skoämnen.


Ni skulle ha sett gubbens min när jag kom med förslaget
att sätta upp ett bord på väggen. Haha...
Jag och mina idéer, vet ni.


Hoppas att ni får en bra dag!


"När Rasmus säger "fura" istället för "fyra
får man en känsla i bröstet.
Kanske är det kärlek. Jag vet inte."

Flicka 7 år



Kram Stina

Tävling.


Hej alla goa!

Då blir det tävling här idag.

Jag blir så glad över att det finns så goa och snälla
människor som ställer upp och hjälper till med
tävlingspriser här i bloggen.

Idag är det Ilona och Danne på Bloominghome,
som ställer upp med ett pris.
Det är två härliga och goa människor...som jag brukar
reta ibland. Speciellt den ena av dem.
Jag säger inte vem det är, men namnet börjar på D.
*blink*

Följande gäller...

ALLA får vara med.

Har ni ingen blogg, så maila mig...
hemmaliv@hotmail.com


OM ni länkar, så säg till.
Vinner ni, och har länkat,
så skickar Bloominghome med en extra sak.

Detta ska ni göra...

Gå in HÄR.
Tryck på etiketten 'Förvaring'.

På den sidan finns det en sak som jag har.

Vilken?
Du får gissa på två saker...så blir chansen lite större
att vinna följande fina sak...



Ett vitt bamsestort mormorskudde-
fodral
med volanger.
Detta behöver man inte ha en rund kudde till.
Själv har jag vanligapluffsiga sovkuddar i mina,
som jag stoppar in hörnen i.
Då blir kudden rund och fin.

Tävlingen avslutas på
söndag 15/11

(Bild lånad från Bloominghome)

Ha en bra dag!


"Det är jätteskönt att ha farföräldrar som
bor långt bort,
för då slipper man det dagliga tjatet.

Pojke 7 år

Kram Stina

Ett olivträd.


Hej!

Jag har köpt ett olivträd...





Ser ni att det är ett kraftigare olivträd, än dessa
man brukar hitta?
Stammen och bladen är tjockare.
Jag gillar det här trädet.

Det såg jag hos Handelsträdgården.
Det passar bra bland de andra träden jag
har i köksfönstret.

Ha det gott!


"Alla människor är lika mycket värda
utom miljonärer, för de är värda ännu mer."

Pojke 6 år


Kram Stina